dom svåra är dom roligaste


så har det alltid varit.
man måste kämpa för att få det svåra, kunna tygla det svåra.
inget kul om det är lätt, det är inte värt nåt.


Randlín är svår, jävligt svår.
Skulle träna henne i paddocken, visst,
bara att gå in i paddocken tog väl 20-30 minuter,
jag drog & kicki puttade, inget funkade.
hämtade villimey så hon skulle gå först.
men nej, Randalín tvärvägrar, stegrar sig & är allmänt tjurig.
till slut kommer jag på den briljanta idén att binda fast henne i Villimey,
så att Villimey får dra ner henne.
gick jättebra.
sen tog jag upp Randalín igen & då var det inga problem att gå in i paddocken.
Hon har sina idéer den hästen, & en egen, jävligt stark vilja.

Longera henne lite paddocken, sen hoppa jag upp & tränade styra,
kicki gick ijämte & höll henne.
Sen träna vi på att "kyssa stigbygeln" eller att ge efter för tryck och det fick vi igenom till slut, så då sluta vi.

Hade även med Hamdir på en sväng, Kicki red honom & jag red Villimey,
kul att ha ridit in en häst själv än så länge :)

Kommentarer
Postat av: sandypop

kan ni inte skriva när ni rider killar ist!!!!!!!!! mkt roligare

2009-03-20 @ 21:31:55

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback